Hannah Carin Noelius
- bloggar om författarlivet -

Sommaren som gått

2024-08-20

Oj, sommaren bara gick! Inte så att jag tycker att vädret varit toppen, fastän många anser att det varit en fin sommar. Men kanske beror det på att det finaste dagarna i maj, då var jag i Spanien och hade faktiskt svalare väder än här hemma. I mitten på juli då var jag i Öregrund och hade utställning med min äldsta dotter och mitt barnbarn. Då frös vi nästan ihjäl, med regn, kalldimma och kyligt. Då var det jättevarmt här hemma ;-). Men visst har det varit fina dagar också. Jag borde inte klaga.
Nui är det två veckor till "take off" för en dryg månad i Spanien - min författartid! Längtar så!
Med mig har jag två manus, utskrivna, i pappersformat, för annars ser jag inga fel (knapp ändå).
Det enda manuset är UNDER BAR HIMMEL, som Vibery Group ger ut i november. Inlagan ska sättas i början på september och därmed sker en korrigerings-omgång till. Avstavningar som kanske hamnat fel och andra smärre fel som behöver korrigeras innan tryck.
Det här är en romnan om hur kärlekens osynliga, obrytbara trådar tråcklar sig fram genom tiden och låter älskande förmedla sig med vararanda om än ödet skiljer dem åt. Det är en berättelse som säger oss att inte ens döden kan släcka den kärlek som tålmodigt väntar på ett återseende, oavsett tid, plats och omständigheter.

Här förs Anna, en nybliven änka på femtiofem år, till en knutpunkt i tidens väv där kärleken visar sig odödlig - genom de milda budskap som hon får av sin avlidne make. Men också genom mötet med en ny kärlek, Eddie, en ung poet, som hon träffar på en skrivarkurs i Italien.
Genom déja vù-upplevelser, flätas deras relation samman med en oavslutad kärlekshistoria på sent 1500-tal - då mellan en rik man och en kurstisan.
Den stora frågan är om - och hur - Anna och Eddie kan fullborda det ofullbordade, trots de rädslor och hinder som de möter i sig själva och ännu mer bland nära och kära.

Sedan kommer jag att ha med mig "EN ANNAN VÄRLD" - det är manuset jag arbetade intensivt med under maj månad i Nerja, Spanien. Nu ligger historien färdig och då börjar det tuffaste: att korrigera, rensa, lägga till, dra ifrån, nagelfara, rätta, rätta och rätta tills hela texten känns som om jag tuggar halm.

"När vägen delar sig - följ den" /Yogi Berra
När Cecilia får en vänförfrågan på Facebbok från Paul rubbas hennes cirklar - igen - precis som när de möttes tio år tidigare.
Attraktionen var stark, men båda var gifta och ingen av dem hade varken mod eller vilja att rasera sina familjer. Nu låter han henne veta att han är skild och fastän hon fortsatt är gift med Lennart kan hon inte motstå lusten att träffa Paul igen. Åter står hon inför en förälskelse som hon vill - men inte vågar - bejaka på annat sätt än genom inre utfykter till en annan värld.
För när Cecilia var barn och ung vuxen hade hon många paranormla upplevelser, men för att passa in i den akademiska världen, som universitetslärare, stängde hon dörren till det översinnliga. Och nu - för att förgylla vardagen och för att, trots allt, få möta Paul öppnar hon dörren igen. På det sättet kan hon leva i parallella världar och vara på två platser samtidigt. Men sker dess förflyttningar i verkligheten eller är det bara drömmar och fantasier?
För Cecilia är jämsides världar en realitet som låter henne få allt hon vill utan att behöva välja. Där vägen delar sig kan hon följa båda. Det räcker för henne - ända tills livet, genom allvarliga händelser, skakar om och kastar henne in i en vemodig ålders- och livskris - hon närmar sig pensionsåldern och  hon kan inte längre undvika frågorna om vad hon faktiskt, på riktigt, vill med resten av sitt fysiska liv. Efter en resa och ett möte inser hon att de skilda världarna inte längre går att hålla isär. Det är dags att välja värld, väg, framtid och liv. Hon drömmer om att bli "passionär", mer än bara pensionär. Men kan hon det? Vill hon det? Vågar hon det? Och finns det egentligen något rätt eller fel?

När den här boken blir utgiven, vet jag icke ännu.

Båda de här berättelserna är "fiktiva", om än man som författare "gräver en del där man står". Jag närmar mig snart sjuttio års dagen... det går med rasande fart och visst umgås jag med just dessa frågor. Vad vill jag med resten av mitt liv...
Och vad vågar, vill och kan jag (En annan värld).
Och i Under bar himmel, fick författaren i mig leva ut den där drömmen om att en gång till i livet förälska sig... ;-)

Och så till sist, har jag köpt en ny anteckningsbok, där jag vill skriva lite mer personligt om detta att närma mig sjuttio...jag ska skriva mig fram dit (precis som jag skrev mig fram till sextio under några år innan den födelsedagen - i boken "Fallfrukt & Stjärnfall"). Och många frågeställningar är faktiskt desamma som då... och andra har tillkommit...och kanske känns det lite mer bråttom nu än då.... ;-)

Antal kommentarer: 0

Namn:
E-postadress:
Hemsideadress:
Meddelande: